teddybjornenfredriksson

I morgon är det 2 veckor sedan jag gjorde operationen. Tänk vad tiden går fort!

Jag tycker att det går ganska bra. Blir väldigt fort trött. Försöker och vila så mycket som möjligt, men det är liksom inte jag - ligga i soffan och titta på tv hela dagarna...

I lördags började det läcka lite sårvätska ur snittet. Inte så mycket, men tillräckligt för att jag skulle få panik! Bara för att få prata med någon så ringde jag läkaren som opererade mig och han sa att det inte var någon fara, det vara bara bra att det kom ut sa han. Jag skulle sätta en kompress över och om jag inte hade någon kunde jag ta ett trosskydd. Sagt och gjort, trosskydd fick det bli, för någon kompress hade jag inte :-). Funkade himla smidigt måste jag säga.

Problemet var bara att det inte riktigt räckte till upptäckte jag på söndagen... Det hade då vätskat rejält så både trosskydd, linne och gördel blev genomvåta... Dessutom var jag själv hemma.... Så vad gör jag?! Jo, tar en binda :-). Funkade precis lika bra! Sen har det "läckt" ganska mycket så det var med lättnad jag visste att jag hade återbesök på kliniken i går. Fick träffa en jättetrevlig sköterska som tittade på allt och sa att det såg jättefint ut, trots "läckaget". Hon drog bort tejpen över snitten och blev förvånad över att det såg så bra ut med tanke på att det inte ens gått två veckor. Hon sa att det berodde på att jag vilat så pass mycket, så jag får väl tacka min man och mina barn som talat om att jag ska vila :-). Fick på ny tejp som vi ska byta själva här hemma nästa vecka och maila henne hur vi tycker att det ser ut. Sen ska tejpen bytas var 10:e dag eller så.

Idag är jag ganska svullen, mer än i går.... Venusberget är värst... Antar att det beror på att jag satt mycket i går och inte vilade lika mycket som jag brukar.

I övrigt så mår jag bra!

 

Jag överlevde!

Skämt åsido :-). Skönt att det är över nu :-).

 

Kom till kliniken vid 7.15 i onsdags morse. Kom in bakvägen och fick byta om direkt. Träffade en sköterska som berättade lite om operationen samt satte en nål för droppet sen. Efter det var det dags för läkaren att rita på magen. Vi bestämde då, tillsammans, att det skulle bli ett T-snitt (den större operationen). Efter det träffade jag narkosläkaren och sen, kl 7.45, låg jag på operationsbordet. Skönt att det gick så pass fort då hann jag inte fundera så mycket.

Operationen skulle ta ca 2 timmar och runt lunch var jag så pass pigg att jag kunde ringa hem. Sov till och från hela dagen, men blev piggare och piggare. Hade inte så ont som jag hade förväntat mig, något som även förvånade sköterskorna.

Dom tog bort 1,5 kg sammanlagt, varav 700 gr på nedre delen av magen, så resterande 800 gr satt alltså på sidorna, vilket gjorde att det kändes ännu bättre med beslutet om T-snittet.

Dom sydde inte ihop magmuseln eftersom den inte hade delat på sig :-). Jag tror att det kan bero på det att jag inte har så int faktiskt och är ganska rörlig.

I går duschade jag för första gången sedan operationen. Bara en sån sak gör ju att man blir piggare! I samband med det  skulle även alla kompresser tas bort så nu har jag bara tejp över själva snitten. Tejpen ska sitta till nästa vecka, måndag, då jag ska ner på återbesök.

Jag har en gördel som ska sitta på dygnet runt i 5 veckor nu. Sen ska den sitta ytterligare 5 veckor, antingen dag eller natt.

Det är svårt att inte göra något hemma... Jag vet att ju mer jag vilar desto fortare går läkningen, men det är svårt att se mannen göra allt... Tvätta, stryka, dammsuga, laga mat, skjutsa och hämta barn, träningar hit och dit...